Utveckling av tjänsterna för barn och barnfamiljer – yhdessä, tillsammans

25.01.2019 10:16

Kategori: Barn Småbarnspedagogik Vård- och omsorgsväsendet

Kyrkslätt deltog 2017–2018 i huvudstadsregionens gemensamma LAPE-projekt. Projektet har avslutats, men arbetet med förankring av barn- och familjecentrerade tjänster fortsätter liksom utvecklingen av samarbetet framför allt mellan vård- och omsorgssektorn och bildnings- och fritidssektorn i kommunen. En del av arbetet var ett seminarium som ordnades tisdag 15.1. Nästan hundra personer från bildningssektorn, vård- och omsorgssektorn och församlingen deltog.

Seminariet inleddes av forskaren Elina Stenvall från SOS-barnbyar, som pratade om positiv identifiering. Hon berättar att många slags uppvisande av symptom hemma, i daghemmet eller i skolan kan vara ett tidigt tecken på insjuknande i eventuell störning i den mentala hälsan eller exponering för det, och rekommenderade att man övergår från probleminriktade och individcentrerade tillvägagångssätt (t.ex. tidigt ingripande) till arbetsformer som betonar resurser, välmående och social gemenskap.

– Målet är att skapa möten och arbetsformer som stöder barns och ungas självförtroende, självkänsla och självaktning, konstaterade Stenvall. Det här kan vara en verksamhetsprincip i yrkespraxis, till exempel undervisning, och på så sätt utgöra en del av enhetens verksamhetskultur.

I många fall gör man redan på det här sättet, och det gäller även verbalisering, utdelning och utveckling av befintliga verksamhetsformer och -principer. Stenvall konstaterade också att det inte är fråga om en ny sak, utan att Sören Kierkegaard pratat om det på 1800-talet:

1. Lyssna på människan ur hens eget perspektiv.

2. Lyssna fördomsfritt och låt det du hör göra intryck på dig själv.

3. Var tålmodig, respektfull och förhåll dig jämlikt till den som söker hjälp.

4. Börja där den andra är, inte där du förväntar dig eller vill att den andra ska vara.

5. Kom till hjälpsituationen i ovisshet; låt den andra lära dig.

6. Behärska din fåfänga, viktighet och dina behov att backa upp ditt eget värde.

Verksamhetsmodeller i Kyrkslätt

Vid seminariet presenterades också Kyrkslätts verksamhetsmodeller
• Nätverk. Om arbetstagaren observerar bekymmer som gäller ett barn, samlar hen ett mångprofessionellt nätverk. Genom detta försöker man ta sig bort från en modell där den hjälpbehövande flyttas från lucka till lucka.

• Begär hjälp-knappen. I början av mars tar man i bruk en elektronisk servicekanal med låg tröskel, där syftet är att ge ett snabbt svar. Begäran styrs till familjetjänsternas jour.

• Rehabiliteringsarbetsgruppens verksamhet. Gruppen för 0-21-åringar är avsedd för situationer där man behöver extra hjälp i utredningen av helhetssituationen i fråga om barn/ung. Det bör beaktas att elevhälsan inom förskoleundervisningen/skolan/läroanstalten är medveten om ärendet och att den mångprofessionella sakkunniggruppen samlats och behandlat ärendet och att det behövs extra hjälp i situationen, t.ex. störningar i barnets/den ungas utveckling, störningar i språkutvecklingen, störningar i aktivitet/uppmärksamhet, socioemotionella svårigheter, störningar på flera delområden inom utvecklingen, inlärningssvårigheter.

• Föra barnen på tal -metoden. Kommunen har två egna utbildare, syftet är att fortsätta utbildningarna årligen 4 grupper/år.

• Föräldragruppen De otroliga åren. Kyrkslätt har två utbildade grupphandledare och den första gruppen startade nu i januari. Syftet med programmet är att främja positiva pedagogiska metoder och hjälpa fostrare att hantera barnens beteendestörningar.

• Nepsy-verksamhet. Nepsy- dvs. den neuropsykologiska gruppverksamheten utvecklas och kommunens egna nepsy-coacher blir snart färdiga.

Webbplats för gruppverksamhet för familjer

 

Vid seminariet ville man också särskilt tacka följande arbetstagare som deltagit i genomförandet av seminariet och deltagit i Lape-projektet: Antonina Carlberg, Linda Hedberg, Nina Heinrichs, Katariina Mäki-Kokkila, Catherine Bäckström-Hiltunen, Annika Aspegrén, Jari Sepänkumpu, Anne Kajeniemi och från församlingen Nina Hotma.

 

Forskare Elina Stenvall