Svenskspråkiga pedagoger samlades till gemensam planeringsdag

16.08.2018 14:40

Kategori: Småbarnspedagogik Utbildning

Inför terminsstarten hade alla pedagoger inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och utbildningen i Kyrkslätt samlats till en gemensam planeringsdag med fokus på djuplärande och utvecklande av de kompetenser som betonas i läroplanen. Under dagen bjöds på föreläsningar, paneldiskussion och också verkstäder där deltagarna gjorde gemensam planering inför det kommande läsåret.

Avsikten med planeringsdagen var att få en gemensam syn på läroplanen och de saker som betonas i den på alla stadier, så att barnens och de ungas lärstig blir som enhetlig som möjligt.

Under förmiddagens verkstad var diskussionerna i full gång då pedagogerna möttes i blandade grupper.  Temat för verkstaden var framtidens kompetenser och hur man förstår dem och synliggör dem i verksamheten över hela lärstigen.  Avsikten vara att skapa möten mellan pedagogerna på samtliga stadier för att stärka dialogen och samsynen av lärande. Då dialogen mellan stadierna stärks är det också lättare att stöda barnet, eleven och den studerande enligt hens individuella behov under hela lärstigen.

Under paneldiskussionen debatterades djuplärande och hur man beaktar och möjliggör den under hela lärstigen, från småbarnspedagogiken till gymnasiet. I diskussionen deltog Ann-Sofi Pitkänen från språkbadsskolan Leppätien koulu i Sibbo, Paula Vorne från Oulunjoen koulu i Uleåborg, Mikaela Korin-Niemi från Katedralskolan i Åbo och Niklas Wahlström från gymnasiet Grankulla samskola.

En av de saker panelisterna diskuterade var hur barn och unga kan hitta sitt eget sätt att lära sig, en av de kompetenser som betonas i läroplanen.

– I vår skola har eleverna jobbat mycket med att lära sig att identifiera känslor och att lära känna sig själva. Det hjälper dem att ställa upp realistiska mål. För oss lärare gäller det också att kunna visa på elevernas individuella framsteg, sade Ann-Sofi Pitkänen.

Paula Vorne konstaterade att lärarna behöver hjälpa eleverna att ställa upp målen, eftersom det alltid finns de som vill gå över där ribban är lägst.

– Det är viktigt att barn får lämpliga utmaningar, men det förutsätter också att lärare är beredda att jobba med det. I vår skola har vi till exempel en grupp elever i fyran som läser matematik utgående från sin egen nivå – största delen håller på med fyrans matematik, medan några ännu övar på saker i treans matematik och någon redan har gått vidare till femmans. Men när eleverna känner igen sina starka sidor och hur de själva lär sig bäst, stärker det deras självförtroende.

De olika metoderna för att lära sig behöver också anpassas till elevernas ålder.

– I vårt gymnasium kommer vi att införa inlärningsdagbok, berättade Mikaela Korin-Niemi från Katedralskolan i Åbo. Tanken är att de som börjar i ettan ska ha med sig sin dagbok genom hela gymnasiet och reflektera över sitt eget sätt att lära sig.

Niklas Wahlström påminde om att det inte bara är elevernas skyldighet att hitta sitt eget sätt att lära sig, utan att lärarna har en viktig roll.

– Vår uppgift som lärare att stöda och hjälpa och förbereda hela processen, vi behöver vara lite av förändringsagenter.

Eftermiddagens samplanering inleddes med en kort inspirationsdel om hur man arbetar i andra kommuner med kompetenser. Planeringsdagen hade ett digert innehåll men stämningen var god och förväntansfull. De flesta pedagoger var enade om att en gemensam planeringsdag ger inspiration inför verksamhetsåret. Oberoende av vilket stadium man arbetar inom är det bra att stanna upp och bli påmind om både bekanta och nya faktorer, som stärker pedagogens färdigheter att stöda välmående, motiverade och engagerade barn, elever och studerande på alla stadier.

– Mycket gott har gjorts och görs redan nu. Nu ska vi ytterligare gå framåt och ännu mer se enhetligheten i vårt arbete, ända från småbarnspedagogiken till slutet av gymnasiestudierna. Vi ska helt i praktiken, genom att pröva oss fram, bli bättre på samarbete och att dela med oss. Allt det här gör vi för att göra det bästa vi kan med våra barn och unga, säger Mikael Flemmich, chef för svensk dagvård och utbildning.

Allt som allt deltog ca 160 pedagoger från de svenskspråkiga daghemmen, grundskolorna och gymnasiet.

Paneldiskussion på pedagogernas gemensamma planeringsdag.