Projektet för Kyrkslätts och Vichtis kommuners gemensamma klimatkoordinator avslutas
Kategori: Boende och miljö Klimatarbete och hållbar utveckling Info, kundtjänst, beslutsfattande och förvaltning
År 2019 fick Kyrkslätts och Vichtis kommuner finansiering för att anställa en gemensam klimatkoordinator genom Miljöministeriets understöd för klimatprojekt i kommunerna. Projektet som började i oktober 2019 avslutas i slutet av detta år.
”Inom projektet var målet att i båda kommunerna påskynda och klarlägga organiseringen av det interna klimatarbetet och att aktivt sporra andra aktörer så som kommuninvånare och företag till att arbeta för klimatet. En klimatkoordinator anställdes för att genomföra projektet. Klimatkoordinatorn arbetade till hälften i Kyrkslätt och till hälften i Vichtis”, säger klimatkoordinator Joonas Söderholm som avslutar sitt arbete i slutet av månaden.
Klimatkoordinatorns arbete gör kommunernas klimatarbete mera systematiskt
Före klimatkoordinatorprojektet startades genomförde man åtgärder för att minska utsläpp i båda kommunerna, men verksamheten var inte koordinerad och konsekvent. Klimatkoordinatorns uppgift var därför att erbjuda sakkunnighjälp för att koordinera kommunernas klimatarbete och göra upp verksamhetsplaner för att styra klimatarbetet. Enligt Söderholm gjorde man goda framsteg i detta arbete under projektets gång: ”Kommunerna fick resurshjälp särskilt i att presentera klimatarbetets mål, utgångspunkter och åtgärder för olika enheter så att man inom dessa skulle vara mera medveten om kommunens klimatmål och om hur var och ens arbete påverkar uppnåendet av dessa mål. Klimatarbetets konkreta resultat syns i genomförda enhetsspecifika klimatåtgärder och utveckling av uppföljning samt i nya sätt för samarbete och nätverksbygge inom kommunerna. ”
De ovannämnda resultaten syns närmast inom kommunorganisationerna. Till projektet hörde också att aktivera kommuninvånare och lokala företag i klimatarbetet. Efter att de flesta evenemangen blev inställda på grund av coronapandemin beslöt man att sträva efter att nå de ovannämnda grupperna genom andra kommunikationsformer. ”Kommunernas klimatarbete har också fått nödvändig tilläggsuppmärksamhet genom kommunikationen. Klimatarbetet och aktuella nyheter har till exempel presenterats på klimatsidor som etablerats på kommunernas webbplatser, i sociala medier och lokala tidningar,” berättar Söderholm.
Under klimatkoordinatorprojektets gång bereddes åtgärdsplaner för hållbar energi och ett hållbart klimat i båda kommunerna. Dessa anknyter till det världsomfattande Borgmästaravtalet för klimat och energi (Covenant of Mayors for Climate and Energy). Åtgärdsplanen godkändes i Vichtis i januari 2020 och den färdiga planen behandlas för godkännande av de beslutsfattande organen i Kyrkslätt i januari 2021. I åtgärdsplanen presenteras konkreta åtgärder med vilka kommunerna minskar sina koldioxidutsläpp och uppnår sina klimatmål. I verksamhetsplanerna drar man dessutom upp riktlinjer för kommunernas åtgärder att anpassa sig till effekterna av klimatförändringen, så som ökad och tätare förekomst av översvämningar.
Tiden efter projektet
Efter att projektet avslutas är följande steg i kommunernas klimatarbete att i kommunens enheter genomföra och följa upp de identifierade klimatåtgärderna. ”De konkreta klimatåtgärderna genomförs i kommunens enheters dagliga verksamhet”, förklarar Söderholm. ”Åtgärder som redan har påbörjats i kommunerna är till exempel byte från olja till värmepumplösningar i kommunens fastigheter, byte till LED-lampor i gatubelysningen samt kommunikation med kommuninvånarna. Klimatkoordinatorn kan erbjuda sakkunnighjälp i detta arbete bland annat genom att göra utredningar, dela information och integrera enheternas åtgärder med kommunens helhetsbetonade klimatarbete. Det skulle vara fint att se här typen av sakkunnigarbete fortsätta inom kommunerna”, fortsätter Söderholm.
Projektet ger kunskap också för andra kommuner
I utlysningen av understödet för klimatprojekt i kommunerna betonades att den kunskap som projekten som finansieras medför ska vara skalbar och kunna tillämpas också i andra kommuner. Klimatkoordinatorprojektet erbjuder också andra kommuner ett exempel på hur man kan skapa en kultur som är klimatvänlig och klimataktiv. Närvaron av en heltidsklimatresurs möjliggjorde förankrandet av ett systematiskt klimatarbete och genomförandet av politiskt godkända klimatplaner i kommunerna. Genom kommunens kommunikation informerade man aktivt kommunens personal, invånare och företag och även andra kommuner om klimatarbetet. Som en del av projektet gjorde man också upp en handbok för god praxis som är till hjälp särskilt för kommuner där man har förbundit sig till klimatarbete men inte ännu har påbörjat systematiska åtgärder.
Vad vill klimatkoordinatorn särskilt lyfta fram i fråga om projektet?
”Det var fint att se hur man inom kommunernas enheter strävade efter att genomföra klimatåtgärder i samband med det dagliga arbetet. Ofta hindrar dock resursbrist främjande av den verksamhet som är bäst för klimatet och till exempel anställande av en klimatresurs. Därför är en gemensam klimatkoordinator ett utmärkt sätt att främja kommunernas klimatarbete på ett resurseffektivt sätt! Med tanke på arbetets synergiförmåner är det viktigt att kommunernas situation är liknande vad gäller klimatarbetet. Med tanke på det praktiska genomförandet är det dock bäst att inte dela resursen mellan mer än två kommuner. Hoppeligen kommer man i framtiden att se mera av den här typen av samarbete”, summerar Söderholm.
