Kommundirektörens översikt över den aktuella ekonomiska situationen
Kategori: Info, kundtjänst, beslutsfattande och förvaltning
Under den gångna veckan har vi fått höra allt flera bedömningar gällande coronavirusets ekonomiska konsekvenser. Efter de praktiska åtgärderna som orsakas av det mest akuta krisskedet är det skäl att rikta blicken lite längre framåt i tiden.
Våren till trots är utsikten verkligen dimhöljd och rent av skrämmande stormig. Även om forskningsinstituten, som till sitt huvudsakliga arbete undersöker ekonomin och dess utvecklingsutsikter, ännu är mycket försiktiga i sina prognoser placerar sig till exempel scenarierna för nedgången av det här årets BNP mellan 1–5 %. Och om situationen och de nuvarande restriktionerna fortsätter fram till sommaren kan siffrorna multipliceras med två.
I prioritetsordningen för statens åtgärder är det primära att sörja för medborgarnas trygghet. Det här är naturligt och motiverat; kommunerna har för sin del förverkligat den här målsättningen bland annat genom att stänga skolor, bibliotek, simhallar och andra offentliga samlingsplatser. När situationen i något skede normaliseras måste man bedöma hur dessa restriktionsåtgärder har påverkat å ena sidan antalet som insjuknat i viruset, och å andra sidan vår nations förmåga att klara sig undan med ens rimliga ekonomiska skador. Att vara efterklok är karakteristiskt för de flesta av oss och i bedömningen av en kris av det här slaget är det också nödvändigt.
Samhällsekonomi som ord kanske låter avlägset, men nu kommer dess effekter alldeles inpå oss alla. Företagen har hittills meddelat om samarbetsförfaranden för sammanlagt cirka 200 000 anställda och av Finlands kommuner har cirka två av tre meddelat om olika slags åtgärder för att avhjälpa sin ekonomi. Situationen underlättas inte alls av att kommunens utgifter nu sannolikt kommer att öka i och med att skatteintäkterna från företag och invånare minskar. Också kommunens uppskattade avgifts- och försäljningsintäkter underskrider de prognostiserade. Inom hela kommunsektorn talar man också enligt försiktiga bedömningar om underskott på över 1,5 miljarder euro; också i Kyrkslätt talar vi om flera, om inte upp till tio miljoner för år 2020.
Och det är inte allt, skulle en sann affärsman säga. Före situationen som uppkommit under de senaste två veckorna har vi redan haft flera ekonomiskt svåra år. Till följd av dessa har också Kyrkslätts kommunekonomis motståndskraft försvagats mycket redan utan de nya utmaningarna som coronaviruset har medfört - vår förmåga att ta emot extra slag är nedsatt. Nästa måndag godkänner kommunstyrelsen för sin del bokslutet för år 2019 som uppvisar ett negativt resultat på 20,3 milj. euro. Situationen för det här årets del ser minst lika dålig ut.
I Kyrkslätt kommer vi under de närmaste veckorna och månaderna att undersöka hur vi kan ta oss ur den här situationen. Vi är ändå tvungna att utreda vilka medel som finns och själva fatta beslut om dessa inom vår kommun. Som optimist tror jag att det till och med är möjligt. För att lyckas behövs mycket arbete, att vi åsidosätter stötar, att vi har både viljan och förmågan att koncentrera oss på det väsentliga - yhdessä – tillsammans!
TARMO AARNIO
Kommundirektör
