Kantvikin koulu är på väg mot kolneutralitet
Kategori: Klimatarbete och hållbar utveckling Utbildning Skolor Barnvänlig kommun
I Kantvikin koulu har man tagit ambitiösa steg mot en kolneutral skola. Skolans elever och lärare har beräknat vad skolans utsläpp består av. Under det kommande året är målet att ytterligare minska skolans koldioxidavtryck och kompensera de återstående utsläppen.
Kantvikin koulus projekt mot kolneutralitet startade med ett beslut att minska skolans koldioxidavtryck. Eleverna och lärarna började utreda koldioxidutsläppen från skolans fastighet och funktioner. I granskningen ingick utsläppen från uppvärmningen av skolan, elförbrukningen, skolmaten, resorna till skolan och arbetet, vattenförbrukningen och materialanskaffningarna.
Rektorn för Kantvikin koulu Jouni Koponen berättar att eleverna har räknat utsläppen ivrigt. Skolans elever har praktiskt sett vad allt som ger upphov till utsläpp som värmer upp klimatet.
Uppvärmning är skolans största källa till utsläpp
Nu har man kommit så långt på vägen mot en kolneutral skola att man har fått utsläppskällorna och -mängderna kartlagda. Kantvikin koulu producerar cirka 310 ton koldioxidutsläpp per år. De totala utsläppen i Kyrkslätt var år 2020 cirka 145 kiloton koldioxidekvivalenter.
Över hälften av Kantvikin koulus utsläppsbörda består av brännolja som används för uppvärmning av skolbyggnaden och som årligen producerar cirka 180 ton koldioxidutsläpp. Den näst största utsläppskällan är skolmaten, som producerar cirka en femtedel av de mätta utsläppen. Utsläppen från resorna till arbetet och skolan är kring tjugo koldioxidton, vilket motsvarar 8,5 procent av skolans alla utsläpp. Utsläppen från elförbrukningen är kring några procent, och avfallet, vattenförbrukningen och materialen utgör 0–1,5 procent av de totala utsläppen.
Åtgärder för att minska utsläppen
Målet är att skolan år 2022 ska kunna kallas kolneutral. Kantviks miljöagenter har redan funderat på åtgärder för att minska utsläppen. De tänker utreda bland annat ökning av den vegetariska matens andel av skolmaten, energisparåtgärder och utveckling av uppföljningen av matsvinnet.
Skoleleverna kan inte direkt påverka den utsläppsbörda som oljeuppvärmningen orsakar, men Kyrkslätts kommun har som mål att i framtiden slippa oljeuppvärmda fastigheter. Kommunen eftersträvar kolneutralitet senast år 2030.
De utsläpp som inte kan minskas i Kantvikin koulu kommer att kompenseras med åtgärder som binder kol. Skolans alla elever får en trädplanta, som de under sommarlovet planterar på önskad plats. Ett träd beräknas binda cirka ett ton kol under sin livstid. De planterade träden märks ut i en kartapplikation för att man i skolorna ska kunna granska var utsläpp kompenseras.
Målet för hela skolans gemensamma klimatprojekt är att minska utsläppen och att undervisa eleverna om praktiska verktyg för att stävja klimatförändringen. Önskan är att god praxis också sprids till hemmen och andra skolor. Eleverna i Kantvikin koulu vill förstås utmana andra skolor i Kyrkslätt samt annanstans i Finland att ta kolneutralitetsutmaningen.