Finlands grönaste kommun: Kyrkslätts projekt inom cirkulär ekonomi fick finansiering av Sitra för återanvändning av betongkross

05.10.2020 15:20

Kategori: Boende och miljö Info, kundtjänst, beslutsfattande och förvaltning

I syfte att främja Kyrkslätts HINKU-mål (mot en kolneutral kommun) deltog kommunen i våras med ett eget projektförslag i Sitras idétävling Sommarjobb från cirkulär ekonomi.  Enligt kommunens projektförslag skulle man systematiskt återanvända betongavfall från rivningsobjekt och betongkrosset från dessa i kommunens egna byggnadsprojekt.  Projektet för cirkulär ekonomi hade framgång i tävlingen och fick finansiering från Sitra. Med finansieringen anställdes projektarbetaren Joonas Söderholm för månaderna augusti och september.

Återanvändningen av betongkross stöder kommunens klimatmål

Återanvändningen av betongkross har flera fördelar som stöder kommunens ambitiösa klimatmål. – Betongkrosset kan ersätta naturstenmaterial i jordbyggnad, till exempel i grundkonstruktionerna för allmänna vägar, sportplaner och lagerbyggnader. Till sin bärförmåga är betongkrosset också ett bättre material än stenmaterial i jordbyggandets olika skikt.  Tack vare dess egenskaper kan betongkross binda till och med hälften av koldioxidutsläppen som uppkommer vid cementtillverkningen, berättar Joonas Söderholm. 

Betongkross medför också annan nytta. Krosset som fås från kommunens interna rivningsobjekt minskar behovet av att transportera material från andra ställen. En mindre mängd transporter minskar koldioxidutsläppen och kostnaderna som uppstår i kommunens rivnings- och byggverksamhet.

Kommunen strävar efter att vara bland föregångarna inom cirkulär ekonomi i byggande

Enligt nuvarande praxis återanvänder rivningsentreprenören betongkrosset från kommunens fastigheter som rivs, men krosset används inte nödvändigtvis alltid i kommunens egna byggprojekt. I kommunens egna byggobjekt har man då situationen tillåter redan under en längre tid använt betongkross från en privat aktör. – Avsikten med projektet inom cirkulär ekonomi var att förena dessa två processer genom att skapa en verksamhetsmodell som möjliggör systematisk återanvändning av betongkross inom kommunen, säger Joonas Söderholm.

I och med verksamhetsmodellen granskade man bland annat lagstiftningen i fråga om återanvändning av betongkross, verksamhetssätt i andra städer och kommuner, praxis inom företag samt intervjuade sakkunniga inom branschen. Genom verksamhetsmodellen för återanvändning av betongkross strävar Kyrkslätt efter att lyfta fram kommunens verksamhet bland föregångarna inom cirkulär ekonomi i byggande.

Framtidspotential inom cirkulär ekonomi

Även om återanvändningen av betongkross inte ännu är systematisk verksamhet i Kyrkslätt, finns det flera exempel på fördelarna med att betona cirkulär ekonomi i rivnings- och byggnadsprojekt i Finland. – Noggrann sortering av material i rivningsobjekt medför inbesparingar i priset på rivningsentreprenaden, vilket har påvisats vid rivningen av Vuorentaan vanhainkoti i Tavastehus. I byggskedet kan betongkrosset ersätta naturstenmaterial, vilket kan medföra till och med tredubbla inbesparingar i byggkostnaderna, påminner Söderholm.

– Verksamhetsmodellen som uppmuntrar till och styr återanvändningen av betongkross strävar efter att integrera tankesättet om cirkulär ekonomi som en permanent del av kommunens verksamhet. Verksamhetsmodellen är bara ett exempel på fördelarna som cirkulär ekonomi medför för kommunen säger kommunens projektarbetare Joonas Söderholm.

Denna artikel är en del av en artikelserie som behandlar kommunens miljöarbete. Yle publicerade 3.9 en utredning om hur de finländska kommunerna sköter miljöärenden. Enligt utredningen i fråga är Kyrkslätt Finlands grönaste kommun.

Betongkross som bearbetats