Bedömingen inom den grundläggande utbildningen i Kyrkslätt

BEDÖMNING

I Kyrkslätts kommuns bedömningskultur betonas tidig bedömning av studier samt mångsidig växelverkan mellan eleven, vårdnadshavaren och läraren. Bedömningen grundar sig på den allmänna delen i grunderna för läroplanen, mångvetenskapliga lärområden och målen i läroämnena enligt årskurs. Bedömningen gäller elevens kunskaper, färdigheter och arbete samt uppförande.

Syftet med bedömningen är att handleda och uppmuntra eleven att studera samt att utveckla elevens förutsättningar för självbedömning (formativ bedömning). Dessutom är syftet med bedömningen att fastställa det kunnande som eleven på olika sätt uppvisar i förhållande till uppnående av de uppställda målen (summativ bedömning).

Bedömning av inlärningen

Bedömning under studierna stöder elevens inlärning och är mångsidig. Den ger eleven verktyg för att bedöma sin egen inlärning. En stor del av bedömningen är växelverkan mellan lärarna och eleverna. Eleverna får uppmuntrande respons som handleder dem i inlärningen samt information om sina framsteg och sitt kunnande.

Vid bedömningen under studierna är det också viktigt med självbedömning samt att ge och ta emot kamratrespons. Eleverna handleds att observera sitt eget och det gemensamma arbetet. Eleverna tränar självbedömning genom olika metoder.

Responsen under studierna handleder eleverna att ställa upp mål för sig själva och att hitta olika medel för att nå målen.

Utvärderingssamtalet är en del av bedömningen under inlärningen. Målet med utvärderingssamtalet är att ge information om de mål för inlärning som eleven och elevens framsteg samt ställa upp mål för arbetet i fortsättningen. Föremål för samtalet är till exempel inlärning, arbete och uppförande.

Bedömning av kunnandet

Bedömning av kunnandet och arbetet grundar sig på de mål som ställts upp i grunderna för läroplanen och som preciserats i den lokala läroplanen. Bedömningen av kunnandet är en del av bedömningen i läroämnen och utformandet av vitsordet.

Med nivå på kunnande avses det kunnande som eleven på olika sätt uppvisar i förhållande till de uppställda målen. För att bedöma nivån granskar man elevens arbetsresultat eller prestationer så mångsidigt som möjligt enligt de nationellt fastställda bedömningskriterierna.

På årskurserna 1–5 under läsåret hålls ett mellanutvärderingssamtal som är en del av bedömningen under inlärningen. I utvärderingssamtalet deltar eleven, vårdnadshavarna och läraren. I slutet av läsåret ges ett läsårsbetyg som innehåller en verbal bedömning av kunnande.

På årskurserna 6–9 ges ett mellanbetyg samt ett läsårs- eller avgångsbetyg som innehåller en numerisk bedömning av kunnandet.

Prestationerna av elever som studerar enligt ämneshelhet bedöms verbalt varje läsår.

Bedömning av uppförandet

Handledning i uppförande samt undervisning i kunskaper och färdigheter i uppförande är en del av skolans fostringsuppgift. Bedömningen av uppförandet grundar sig på de gemensamma kriterierna, som finns till påseende i läroplanen.

Uppförandet bedöms i betygen som egen helhet och påverkar inte vitsordet eller den verbala bedömningen i läroämnet. På årskurserna 1–5 bedöms uppförandet verbalt, och från och med årskurs 6 med numeriskt vitsord. På avgångs- och skiljebetyget antecknas ingen bedömning av uppförande.